Hur diagnostiserar man dalfeber?
Du kanske inte ens vet att du har dalfeber förrän du får ett medicinskt test.
Valley feber är en svampinfektion som orsakas av coccidioides svampar. Det är kontrakterat i torra ökenklimat, såsom sydvästra Europa och nordvästra Mexiko. Svampen växer i jorden, så eventuella störningar i jorden kan frigöra svampen. Valley feber presenterar ungefär som influensa, så det är svårt att säga om du har det om du inte misstänker att du har blivit utsatt. Att få laboratorietester på kroppsvätskor är det bästa sättet att diagnostisera dalfeber. Lär dig hur du diagnostiserar dalfeber så att du kan få den behandling du behöver.
Metod 1 av 3: identifiera symtomen
- 1Lägg märke till influensaliknande symtom. Om du har dalfeber kan du utveckla influensaliknande symtom. Dessa symtom kommer att inträffa ungefär en till tre veckor efter att du fått dalfeber. Du kan få feber, få frossa eller uppleva nattliga svettningar.
- Personer med influensaliknande symtom bör se en läkare för att få en diagnos och lämplig behandling.
- 2Se upp för andningsbesvär. Ett annat sätt du kan avgöra om du har dalfeber är genom presentation av andningssymtom. Du kan komma att börja hosta mer. Hostan kan vara torr hosta eller du kan hosta upp blod. Du kan också känna smärta i bröstet.
- Du kan också uppleva andfåddhet eller ha svårare att andas.
- 3Kontrollera för värk. Du kan upptäcka att vissa symtom på dalfeber påverkar din kropp. Du kan uppleva värk. Dina leder kan börja värka, eller du kan börja få huvudvärk. Du kan också känna extrem trötthet eller slöhet.
Lär dig hur du diagnostiserar dalfeber så att du kan få den behandling du behöver. - 4Leta efter utslag. Ett utslag kan också förekomma med dalfeber. Du kan få röda fläckar eller stötar som är smärtsamma. Utsläppen uppträder vanligtvis i nedre delen av benen, men du kan också hitta dem på bröstet, armarna eller ryggen.
- Knölarna kan bli från röda till bruna.
- Vissa människor kan ha stötar som förvandlas till blåsor eller som har huvuden som dyker upp.
- 5Var beredd på inga symtom. Ibland kan du ha dalfeber men har inga symtom alls. Symtomen kan vara extremt milda, så du inser inte ens att något är fel. Du kanske inte ens vet att du har dalfeber förrän du får ett medicinskt test.
- Symtom på dalfeber kan vara obefintlig, extremt mild eller svår.
- Vissa individer återhämtar sig utan att någonsin få diagnos eller behandling.
Metod 2 av 3: söka läkarvård
- 1Besök en läkare. Om du misstänker att du har dalfeber bör du boka tid hos en läkare. Se till att du är beredd att diskutera dina symtom och din medicinska historia. Du kommer också att bli tillfrågad om hur du utsattes för svampen, eftersom ett sätt att diagnostisera dalfeber är din exponering för svampen. Läkaren kan ställa frågor om ditt jobb, fritidsaktiviteter och plats.
- Eftersom symtomen är ospecifika kommer din läkare troligen att ställa andra frågor för att försöka ta reda på om det är ett annat tillstånd istället för dalfeber.
- Du bör också ta med frågor till din läkare.
- 2Få en röntgen på bröstet. Det första din läkare kan göra om de misstänker att du har dalfeber är att ge dig röntgen på bröstet. Detta kommer att avgöra om det finns några problem med slemhinnan i lungorna, vilket kan hända på grund av dalfeber.
- Valley feber kan leda till allvarligare andningsbesvär som lunginflammation. En röntgen i bröstet kontrollerar eventuella lunginflammationssymptom eller andra lungproblem.
- Återstående knölar kan finnas på framtida röntgenstrålar. Dessa är dock inte cancerösa.
Att få laboratorietester på kroppsvätskor är det bästa sättet att diagnostisera dalfeber. - 3Ge en kultur. Eftersom dalfeber är svår att diagnostisera räcker det inte med röntgenstrålar eller en fysisk undersökning för en positiv diagnos. För att få en diagnos måste laboratoriet identifiera svampen i din kropp. Detta kan göras genom en kultur,
- En smet eller kultur tas när du hostar. Laboratoriet kommer att testa det ämne du hostar för bevis på svampen.
- 4Få ett antikroppstest. Ett antikroppstest är ett annat sätt som din vårdgivare kan diagnostisera dalfeber. Ett antikroppstest undersöker immunsystemet för antikroppar för svampen. Om du har dalfeber kommer din kropp att ha producerat antikropparna för att bekämpa den, så att de kommer att finnas i din kropp.
- Ett antikroppstest kan göras via ett blodprov eller en ryggkran.
- Var medveten om att ett blodprov kan ge ett falskt negativt. Om du har ett negativt test, överväga att få ett annat gjort för att bekräfta det.
- 5Prata med din läkare om behandlingsalternativ. Om du har en positiv diagnos för dalfeber kommer din läkare att diskutera behandlingsalternativ med dig. Du kanske inte behöver någon behandling förutom vila och vätskor om dina symtom är milda. Om du har svårare symtom kommer läkaren att ge dig svampdödande läkemedel.
- Antifungala läkemedel dödar inte alltid svampen. Det betyder att du kan få ett återfall om ditt immunförsvar är försvagat.
- Att ha dalfeber ger dig ofta en immunitet mot det för livet.
Metod 3 av 3: förstå dalfeber
- 1Var medveten om att symtomen är ospecifika. Symtom på dalfeber kan vara mild eller svår. De är också symtom på andra tillstånd, såsom förkylning, influensa eller andra vanliga tillstånd. Det betyder att du inte kommer att kunna märka symtom och misstänka att du har delfeber.
- En läkare måste göra diagnostiska tester för att kontrollera dalfeber och utesluta andra tillstånd.
Eftersom dalfeber är svår att diagnostisera räcker det inte med röntgenstrålar eller en fysisk undersökning för en positiv diagnos. - 2Identifiera vem som är i riskzonen. Människor som bor i de områden där dalen feber svamp växer är i fara. Människor som besöker i dessa områden kan också få det, liksom människor i militären som tränar i dessa ökenområden. Att delta i fritidsaktiviteter i öknen, som att cykla eller köra ATV, kan öka din risk.
- Vissa yrken kan löpa högre risk. Till exempel de som gör jordbruksarbete, gräver eller gräver eller något annat jobb där de gräver eller stör jorden har en högre risk.
- Jordbävningar i dessa områden kan öka risken för dalfeber.
- Djur kan också få dalfeber. Hundar är extremt sårbara för dalfeber, men hästar, nötkreatur, får och andra djur kan få det också.
- 3Tänk på att komplikationer kan vara allvarliga. Om någon har ett allvarligt fall av dalfeber kan det orsaka några allvarliga komplikationer som kan ha livslånga effekter. Några möjliga komplikationer av dalfeber inkluderar:
- Lunginflammation. Det är möjligt att utveckla en allvarlig form av lunginflammation till följd av dalfeber.
- Brustna lungknutor. I vissa fall kommer knölar eller små håligheter att bildas i lungorna. Dessa kan brista, göra andningen svår och orsaka bröstsmärtor. De kan kräva kirurgisk avlägsnande eller placering av ett rör.
- Spridning eller spridning i hela kroppen. Infektionen kan också spridas till andra delar av kroppen som kan orsaka allvarliga skador, såsom benskador, hudsår, hjärtinflammation och hjärnhinneinflammation.
- 4Vet var dalfeber finns. Valley feber kallas också ökenreumatism eftersom den är smittad i ökenområden. Fall av ökenfeber har hittats i hela sydvästra Europa, inklusive Arizona, Kalifornien, Nevada, Utah, New Mexico och Texas. Svampen finns också i norra Mexiko och ökenområden i Central- och Sydeuropa.
- De centrala dalarna i Kalifornien är särskilt utsatta. Det har också funnits många fall runt Phoenix, Tucson och El Paso. I Mexiko finns det mest i Sonora och Chihuahua.
Läs också: Hur man testar för borrsjukdom?
Läs också:
Ansvarsfriskrivning Innehållet i denna artikel är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, undersökning, diagnos eller behandling. Du bör alltid kontakta din läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du börjar, byter eller avbryter någon form av hälsobehandling.
