Hur diagnostiserar man hjärtsvikt?

Detta hjälper läkare att räkna ut om du har hjärtsvikt
Detta hjälper läkare att räkna ut om du har hjärtsvikt och hur din kropp reagerar på denna hjärtsvikt.

Hjärtsvikt eller hjärtsvikt är ett tillstånd där ditt hjärta slutar pumpa blod som det borde. Tidig upptäckt av hjärtsvikt och korrekt behandling kan hjälpa dig att leva längre och ha ett aktivt liv. Lär dig hur du diagnostiserar hjärtsvikt så att du kan få rätt behandling och upprätthålla en bättre livskvalitet.

Del 1 av 3: Identifiera symtomen på hjärtsvikt

  1. 1
    Leta efter andfåddhet. Andfåddhet är ett vanligt symptom på hjärtsvikt. Denna andfåddhet kan hända när som helst. Du kan uppleva det när du deltar i en fysisk aktivitet, eller så kan du känna andfådd när du sitter. Du kan också uppleva andfåddhet när du sover, vilket kan väcka dig.
    • Denna andfåddhet kan påverka dina dagliga aktiviteter och träningsrutiner. Du kan till och med vakna och känna dig trött eller rastlös för att du inte får en god natts sömn.
  2. 2
    Monitor för hosta. Hosta kan vara ett symptom på hjärtsvikt. Det kan hända att du hostar mer än vanligt eller väsande andning när du andas. Du kanske upptäcker att du hostar upp slem som är vitt eller rosa, men inte grönt eller gult.
    • Denna hosta orsakas av vätska som byggs upp i lungorna. Lungorna kan inte pumpa blodet tillräckligt snabbt, så när det saktar tillbaka till hjärtat, går det i långsamt blod, vilket får det att backa upp i lungorna.
  3. 3
    Se upp för svullnad. Svullnad är ett tecken på hjärtsjukdom eftersom svullnad indikerar vätskeuppbyggnad i kroppen. Du kan se svullnad i underkroppen, som dina fötter, fotleder, ben och till och med buken. På grund av detta kan dina skor, strumpor eller byxor passa tätare.
    • När du upplever hjärtsvikt pumpar blodet långsammare, vilket orsakar lite "trafikstockningseffekt" när blod återvänder till hjärtat. När blodet som återvänder till hjärtat inte kan komma till hjärtat hittar det någon annanstans att gå, som dina vävnader. Detta orsakar svullnad.
    • Du kan uppleva viktökning som beror på svullnad i buken.
    Hjärtsvikt eller hjärtsvikt är ett tillstånd där ditt hjärta slutar pumpa blod som det borde
    Hjärtsvikt eller hjärtsvikt är ett tillstånd där ditt hjärta slutar pumpa blod som det borde.
  4. 4
    Lägg märke till någon ovanlig trötthet. Trötthet eller en känsla av att vara alltför trött är ett annat symptom på hjärtsjukdomar. Du kan känna dig trött oavsett hur många timmars sömn du får och vanliga vardagliga uppgifter sliter dig. Dina lemmar eller din kropp kan kännas för svag när du försöker göra saker.
    • Detta inträffar eftersom hjärtat har problem med att pumpa blod till hjärnan, så att resten av kroppen får mindre blod till det.
  5. 5
    Kontrollera om det finns förändringar i aptiten. Du kanske märker att din aptit har förändrats. Du kan känna dig mindre hungrig än vanligt eller känna dig full hela tiden. Du kan också få illamående eller illamående som påverkar din aptit.
    • Aptitförändringarna orsakas av brist på blodflöde till magen och andra matsmältningsorgan.
  6. 6
    Leta efter eventuella hjärtfel. Om du upplever hjärtsvikt kan du uppleva oregelbundna hjärtslag eller snabb hjärtslag. De kan kännas som hjärtklappning, eller som att ditt hjärta tävlar i bröstet. Detta kan orsaka bröstsmärtor och åtföljas av svimning eller andfåddhet.
    • Ditt hjärta slår snabbare när det försöker få blod till resten av kroppen.

Del 2 av 3: få en läkarundersökning

  1. 1
    Gå till din läkare. Om du upplever två eller flera av dessa symtom kan du uppleva hjärtsvikt. Du bör boka en tid med din läkare så snart som möjligt för att bli utcheckad. Du bör aldrig lita på din egen diagnos, men gå omedelbart till en läkare.
    • Symtomen på hjärtsvikt är inte särskilt specifika och kan vara symtom på andra tillstånd. Hjärtsvikt gör att ditt hjärta blir värre om det inte behandlas. Det är därför det är viktigt att få se en läkare så snart som möjligt.
    • Om du upplever bröstsmärtor, svimning, svaghet som försämrar din funktion, svår andfåddhet eller rosa, skummande slem när du hostar, bör du kontakta räddningstjänsten.
  2. 2
    Få en fysisk undersökning. Det första steget i att diagnostisera hjärtsvikt är att din läkare gör en fysisk undersökning. Under denna undersökning kommer läkaren att ta ditt blodtryck och väga dig. De kommer att kontrollera din kropp och leta efter tecken på svullnad i benen och fötterna och runt buken.
    • Din läkare kommer också att använda ett stetoskop för att lyssna på ditt hjärta och leta efter allt som låter onormalt. De kommer också att kontrollera ljudet i lungorna för vätska.
    Hjärtsvikt
    Du bör dela med dig av någon personlig eller familjehistoria av hjärtsjukdomar, hjärtsvikt, högt blodtryck, stroke eller till och med diabetes.
  3. 3
    Dela viktig information om dig själv. När du går till din tid behöver din läkare viss information från dig. Du måste ge dem en lista över dina symtom, inklusive de som du kanske inte tror är relaterade till din hjärtsvikt. Var så detaljerad som möjligt.
    • Du måste berätta för din läkare om personlig eller familjehistorik som är relevant. Du bör dela med dig av någon personlig eller familjehistoria av hjärtsjukdomar, hjärtsvikt, högt blodtryck, stroke eller till och med diabetes. Du kan behöva berätta för din läkare om nya livsförändringar eller stora påfrestningar.
    • Berätta för din läkare om alla dina mediciner, inklusive vitaminer och kosttillskott du tar.
    • Din läkare kanske vill veta om dina kostvanor eller träningsvanor.
    • Din läkare kommer att fråga dig om du röker, om du brukade röka och om din alkoholkonsumtion.
  4. 4
    Ställ frågor till din läkare. Om du tror att du upplever hjärtsvikt bör du ställa din läkare frågor om dina symtom, tillstånd och möjliga tester. Du bör fråga din läkare om det finns andra tillstånd som kan orsaka dina symtom istället för hjärtsvikt eller vad som annars kan orsaka dina symtom.
    • Om din läkare tror att du har hjärtsvikt, prata med dem om de tester de kommer att behöva utföra, när du kommer att kunna ta dessa tester och om du måste göra något speciellt (som snabbt) innan testerna.
    • Fråga din läkare om du ska undvika vissa livsmedel eller göra några förändringar i kosten. Du kan också fråga om vilka typer av fysiska aktiviteter som ska göras eller undvikas.

Del 3 av 3: genomgår tester för hjärtsvikt

  1. 1
    Ta ett blodprov. Blodprov är ett av de test som används för att avgöra om en person har hjärtsvikt. Blodprov kommer att kontrollera olika nivåer i ditt blod som kan hjälpa din läkare att ta reda på om du har hjärtproblem, och om du är, hur svår det är.
    • Din läkare kommer att kontrollera dina natrium- och kaliumnivåer tillsammans med njur- och sköldkörtelfunktionen genom blodprovet. De kommer också att kontrollera kolesterolnivåerna. Blodprovet kommer också att avslöja om du har anemi.
    • Ett blodprov av natriuretisk peptid (BNP) av B-typ kan också utföras. Ökade nivåer av BNP indikerar hjärtsvikt, och ju mer BNP desto svårare är tillståndet.
  2. 2
    Få andra tester. Det finns flera olika typer av tester som din läkare kan utföra för att kontrollera hjärtfunktionen. Dessa tester inkluderar röntgenstrålar, ekokardiogram och elektrokardiogram (EKG / EKG).
    • Din läkare kan ta röntgen för att kontrollera storleken på ditt hjärta och om det finns trängsel eller problem med lungorna.
    • I en EKG kommer du att ha elektroder fästa vid bröstet som skickar information till EKG-maskinen. Elektroderna kommer att övervaka ditt hjärtas funktion genom att visa rytm och antal slag. Detta kan låta en läkare veta om du har haft en hjärtinfarkt eller om det finns avvikelser i ditt hjärta.
    • Ekokardiografi använder ljudvågor för att upptäcka hjärtans struktur och rörelse. För denna procedur skulle du få ett transthoracic echocardiogram, inte ett transesophageal echocardiogram. En enhet flyttas över bröstet medan du förblir orörlig. Bilderna som samlas in kan visa tjockleken på hjärtat och hur det pumpar, samt bedöma ventilernas funktion som kan bidra till hjärtsvikt. Ett eko kan också hjälpa din läkare att ta reda på om hjärtat har dåligt blodflöde eller någon skada på muskeln.
    • En hjärt datoriserad tomografi (CT) scan eller magnetisk resonanstomografi (MRI) kan beställas. Dessa tester samlar bilder av ditt hjärta och bröst.
  3. 3
    Få ett koronar angiogram. Hjärtkateterisering är ett invasivt test. Läkaren kommer att sätta en kateter i ett blodkärl i armen eller benet så att de kan styra katetern till ditt hjärta. Katetern kan hjälpa din läkare att se inuti ditt hjärta och samla information om det. Din läkare kan samla blodprover från hjärtat och kontrollera blodflödet.
    • I en typ av test kommer katetern att lägga färgämne i ditt hjärta för att ta röntgenfilmer av funktionen hos de olika hjärtdelarna.
    När du upplever hjärtsvikt pumpar blodet långsammare
    När du upplever hjärtsvikt pumpar blodet långsammare, vilket orsakar lite "trafikstockningseffekt" när blod återvänder till hjärtat.
  4. 4
    Gör ett stresstest. Din läkare kan besluta att låta dig göra ett stresstest. Detta test hjälper läkaren att se hur ditt hjärta gör när du anstränger dig. Generellt kommer du att bli ombedd att gå på löpband eller åka på en stillastående cykel. Medan du gör den här aktiviteten kommer du att anslutas till en EKG-maskin. Ibland måste patienter bära en mask för att mäta hur syre tas in i kroppen och koldioxid som släpps ut.
    • Detta hjälper läkare att räkna ut om du har hjärtsvikt och hur din kropp reagerar på denna hjärtsvikt. Detta kan hjälpa din läkare att välja en behandlingsplan.
  5. 5
    Få ett MUGA-test. I det här testet får du ett skott eller en IV som skickar radionuklider in i blodomloppet (det har ingen negativ inverkan på detta). Då kommer en dator att använda radionuklidernas plats för att skapa en bild av ditt hjärta som mäter om hjärtat har skadats, om hjärtkamrarna fungerar korrekt och om hjärtat har tillräckligt med blod som pumpar igenom det. Det är den mest exakta bedömningen för en utkastningsfraktion, vilket är ett sätt att mäta hjärtsvikt.

Kommentarer (1)

  • ashtyn37
    Bra information som bekräftar vad jag känner och vad min kardiolog har förklarat.
Ansvarsfriskrivning Innehållet i denna artikel är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, undersökning, diagnos eller behandling. Du bör alltid kontakta din läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du börjar, byter eller avbryter någon form av hälsobehandling.
FacebookTwitterInstagramPinterestLinkedInGoogle+YoutubeRedditDribbbleBehanceGithubCodePenWhatsappEmail