Hur skiljer man astma från liknande tillstånd?
För att skilja astma från andra liknande andningsförhållanden är det viktigt att noggrant bedöma tecken och symtom.
Astma är ett andningsförhållande som kännetecknas av andfåddhet och väsande andning, vanligtvis förknippad med vissa allergiska eller överkänsliga utlösare. För att skilja astma från andra liknande andningsförhållanden är det viktigt att noggrant bedöma tecken och symtom. Du bör också få utredningstester för att bekräfta diagnosen. Om du har fått diagnosen astma är det viktigt att fråga din läkare om korrekt medicinsk behandling.
Del 1 av 3: bedömning av tecken och symtom
- 1Utvärdera din andfåddhet. Astma är ett andningsbesvär som kännetecknas av andfåddhet. Det börjar vanligtvis tidigare i livet (ofta i barndomen, även om det kan hända i vuxenlivet), och det blir ofta värre med tiden. Men andfåddhet ensam räcker inte för att diagnostisera astma eftersom det finns ett antal andra andningsförhållanden som alla kan leda till andfåddhet.
- Andra andningsförhållanden som kan leda till andfåddhet inkluderar bland annat hjärtsvikt, bronkiektas, KOL eller en infektion.
- 2Tala om för din läkare om du får väsande andning. Väsande andning är ett högt visslande ljud som ofta hörs när man andas ut, men det kan också uppstå när man andas in. Det är ett mycket karakteristiskt symptom på astma som kan hjälpa till att skilja det från andra liknande andningsförhållanden. Du kan också uppleva hosta och / eller sömnproblem på grund av hosta och väsande andning.
- Andra möjliga orsaker till väsande andning inkluderar bland annat hjärtsvikt, KOL, halsbränna och dysfunktion i stämbandet.
- Om du utvärderar ett barn för astma, se om du kan höra ett visslande eller väsande ljud när barnet andas ut. En väsande andning hos ett barn kan vara relaterad till astma eller till en infektion (det här är de två vanligaste orsakerna).
- Observera att, om väsande andning beror på astma, är den oftast reversibel (i motsats till att du har en konstant väsande andning).
Det är ett mycket karakteristiskt symptom på astma som kan hjälpa till att skilja det från andra liknande andningsförhållanden. - 3Notera saker som utlöser dina andningsbesvär. Ett av de kardinala tecknen på astma är att det oftast har konsekventa och igenkännliga utlösare. Det kan till exempel utlösas av träning, bland annat av temperatur (särskilt kyla) eller av miljö- eller yrkesallergener. Om du märker att din andfåddhet och väsande andning förvärras med utlösare, notera vad dessa är och berätta för din läkare. Vet också att sambandet med utlösare ökar sannolikheten för att det verkligen är astma.
- Astmasymtom (som hostattacker och / eller väsande andning) tenderar också att förvärras när du har en luftvägsinfektion, som förkylning eller influensa. Om detta är en utlösande faktor som förvärrar din andfåddhet, berätta för din läkare eftersom det kan vara astma.
- En korrelation av andfåddhet för att träna är mindre sannolikt att korreleras med astma eftersom det också kan bero på ett antal andra hjärt- eller lungrelaterade problem, såsom kärlkramp, hjärtsvikt eller lungemboli.
Del 2 av 3: undersöker vidare
- 1Ta ett blodprov för att utesluta andra tillstånd. Även om det inte finns något specifikt blodprov som diagnostiserar astma, kan blodprov användas för att utesluta andra lungsjukdomar som kan uppstå på liknande sätt. Till exempel, om antalet vita blodkroppar är normalt är det troligt att du INTE har en luftvägsinfektion. Om din D-dimer (en utvärdering för blodproppar) inte är hög, är det osannolikt att du får lungemboli (blodpropp i lungan) som orsak till andfåddhet.
- 2Testa spirometri. Detta är ett lungfunktionstest som bedömer hur trånga dina lungpassager är genom att mäta hur mycket luft du andas ut och hur snabbt du kan andas ut. Ju långsammare (och mindre volym) du andas ut, desto mer trånga kommer dina luftvägar sannolikt att vara.
- Du kan också utvärdera ditt toppflöde. Peak flow är ett annat lungfunktionstest som mäter hur kraftigt du kan andas ut. Kraften med vilken du kan andas ut är en allmän indikator på din övergripande lungfunktion.
- Efter lungfunktionstester kommer du att få ett läkemedel mot bronkdilaterande medel. Om dina resultat förbättras efter administrering av bronkdilatatorn (en behandling mot astma) är det mycket troligt att astma är din diagnos.
Andra andningsförhållanden som kan leda till andfåddhet inkluderar bland annat hjärtsvikt, bronkiektas, KOL eller en infektion. - 3Be din läkare om lungavbildningstester efter behov. Ett annat sätt att utesluta andra lungförhållanden som kan uppträda på samma sätt som astma är att välja lungavbildningstester, såsom en röntgen eller en CT-skanning. Så här kan dessa test vara till hjälp:
- En röntgen i bröstet kan utesluta andfåddhet från hjärtsvikt (vilket kan leda till vätskeuppbyggnad i lungorna). Det kan också utesluta massor som lungcancer, infektioner som lunginflammation eller traumatiska orsaker till andfåddhet, såsom pneumothorax.
- En bröst-CT-skanning kan utesluta tillstånd som interstitiell lungsjukdom, lungfibros och KOL, som alla har karaktäristiska utseende vid en CT-skanning och som har respiratoriska utmaningar. En bröst-CT kan också utesluta en lungemboli (blodpropp i lungan).
- 4Välj ett elektrokardiogram. Ett elektrokardiogram (EKG) är ett annat sätt att utesluta hjärtrelaterade orsaker till andfåddhet, samt att bedöma för en möjlig lungemboli (PE). Även om ett EKG inte är till hjälp vid den specifika diagnosen astma, kan det användas för att utesluta misstankar om andra saker.
Del 3 av 3: behandling av astma
- 1Ta förebyggande mediciner. Förebyggande läkemedel som tas på lång sikt är grundpelaren i astmabehandlingen. Du kommer i allmänhet att få en inhalerad kortikosteroid som Fluticason (Flovent) för att minska inflammation i luftvägarna och för att minimera onödiga immunsvar, samt en inandad bronkdilaterare som Salmeterol (Serevent) för att hjälpa till att öppna dina luftvägar.
- Inhalerade kortikosteroider (till skillnad från orala kortikosteroider) har minimala biverkningar och är säkra för långvarig daglig användning.
- Du kan också välja en kombinerad inhalator (med både kortikosteroid- och bronkdilaterande läkemedel), som Advair.
- Långvariga kontrollmediciner ska tas varje dag oavsett om astmasymtom är närvarande. Syftet med dessa läkemedel är att behandla inflammation, inte astmasymtom. Om dessa läkemedel stoppas kan luftvägsinflammation återkomma.
Andnöd ensam räcker dock inte för att diagnostisera astma, eftersom det finns ett antal andra andningsförhållanden som alla kan leda till andfåddhet. - 2Ta ett läkemedel för kortvarig lindring av astmauppblåsningar. Det är också viktigt att ha med sig en inhalator (vanligtvis en kortverkande bronkdilaterare) som kan användas för kortvarig lindring av eventuella astmauppblåsningar. Uppblåsningar kan bland annat orsakas av miljöallergener, temperatur (t.ex. kallt väder) och träning.
- Om du vet att du håller på att utsättas för en utlösare för din astma (som till exempel före ett träningspass om du har träningsinducerad astma), vill du ta din kortverkande bronkdilaterande medicin innan du utsätts för avtryckaren (för före din träning).
- Du kan också använda den kortvariga bronkdilatatorn för oväntade astmauppblussningar för att hjälpa till att få dina symtom under kontroll.
- Om du använder din kortvariga inhalator för att kontrollera symtom fyra eller flera gånger i veckan, inte före träning, kontakta din läkare. Detta är ett tecken på att din astma inte är väl kontrollerad.
- 3Få immunterapi för att utlösa allergener efter behov. Om din astma utlöses av allergener, tala med din läkare om att få "allergiska skott". Dessa utsätter ditt immunsystem för en liten mängd av allergenet över tid, så att du gradvis blir mindre och mindre reaktiv mot det.
- Allergiskott ges vanligtvis en gång i veckan under de första månaderna.
- De ges sedan en gång i månaden i några år tills de blir fullt effektiva.
- 4Förvara en dagbok för att identifiera utlösare. Att förhindra kontakt med kända utlösare kan minska frekvensen av fläckar och ditt behov av att ta kortvarig medicinering. När en trigger har identifierats, vidta åtgärder för att minska din exponering. Vissa utlösare kan kräva mer ansträngning än andra för att undvika. I vissa situationer kan du behöva ta hjälp av andra för att minska exponeringen för sådana saker som sällskapsdjur ilska och andra hand rök.
Läs också: Hur slutar jag låta näsan?
Ansvarsfriskrivning Innehållet i denna artikel är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, undersökning, diagnos eller behandling. Du bör alltid kontakta din läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du börjar, byter eller avbryter någon form av hälsobehandling.
